Linnea

Jag satt på bussen hem från skolan och hade musik i öronen. Plötsligt kommer temat från mission impossible upp och jag börjar automatiskt garva. Jag kommer först inte på varför men sen börjar det smått komma till mig. Såhär var det:
Det var en ganska grå dag i mitten av mars kanske. Det var år 2006 och jag gick vårterminen i ettan på gymnasiet. Jag och min vän Jessica var av någon anledning konstiga så vi hade inte matte tillsammans med resten av våran klass utan hade den tillsammans med en blandning av andra sp-klasser. Det här var en fredag och vi skulle ha matte men lektionen var inställd och jag och min vän Jessica visste inte vad vi skulle göra så vi satt i skolbiblioteket och bara fördrev tiden. Helt plötsligt börjar vi sjunga på just temat till mission impossible. Samtidigt som vi sjunger på den så börjar Jessica göra en massa konstiga rörelser till. Jag börjar asgarva och Jessica fortsätter och det slutar med att vi sitter och dör av skratt och Jessica fäller den komentaren "jag har aldrig sett dig skratta såhär mycket".

Så när jag hör just den låten så kommer jag och tänka på det här minnet och då kan jag inte låta bli att le. Jag kan inte sluta le för det var början till en underbar vänskap som jag hoppas håller i sig länge.