be be your love

Jag tror jag börjar komma över saker och ting. Det här kommer låta sjukt men jag hade en dröm och i den drömmen så pratade vi och efter det så har det kännts bättre. Jag kan gå vidare tack vare en dröm tydligen, hur sjukt det än låter. Fast samtidigt som jag känner att det är oerhört skönt att jag kan släppa taget så är jag rädd för det. Jag vet inte varför. Kanske för att det är läskigt att bli "ensam" igen. Fast jag har ju varit ensam hela tiden så det är ju ingen större förändring...:S

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0