Linnea

Jag vet inte..Jag vet inte..Jag vet inte..Jag vet inte vad jag ska göra med det.. Varför ska det vara så sjukt svårt att bara gå vidare?

Denna helg har varit typ fullpackad men väldigt rolig. Det började i fredags då papporna hade spelning och jag skötte ljuset. Hela spelningen svängde även om tekniken pajade lite grann och några högtalare lade av. Hela barndomsgänget var samlat för första gången på flera år. Spelningen tog slut vid halv ett tiden då jag drog mig hemåt. Gick dock inte och lade mig förrens vid halv fyra snåret.

Sen kom lördagen. Själva dagen bestod av slapp. Klockan 7 skulle jag vara hos Josefine vilket jag oxå var. Jag, Josefine och Moa skulle ha lite tjejkväll. Vi åt glass och tittade på bla pretty woman och the holiday..Precis innan vi skulle somna så fick jag ett sms med värsta kärleksförklaringen från ett okänt nr. Det visade sig att det var en lagkamrats kompis som skulle skicka ett sms till sin pojkvän. Jag som trodde att jag hade en hemlig beundrare..:P

Söndagen kom och jag vaknade ca halv tolv hemma hos Josefine. Vi slappade hemma hos henne ett tag för att sedan dra sig hemåt för att göra sig iording. Under denna tiden hann jag lura i Ivannia att brandsta hade ett kort på Ivannia uppsatt på väggen ovanför Brandstas säng. Tydligen gick Ivannia på det vilket gjorde min dag.
När jag var iordning gjord drog jag till Borgen där Mathilda hade dansuppvisning. När det precis börjat så gjorde Maja min kväll då hon skulle skriva ett sms till sin mamma och började i still med.."jag sätter på fan". Jag höll på att dö två gånger om.

Nu är det kväll och jag har precis sett färdigt på Barcelona-Real Madrid. Barca vann med 1-0 och Zlatan gjorde målet. Nu tittar jag på Mitt stora grekiska bröllop.

tjolahopp

Igår hade papporna spelning. Jag hjälpte till att med att sköta ljuset. Till skilnad från förra gången så hade jag sällskap denna gång. Nu var typ alla där. Hela barndomsgänget som betod av Maja, mig, Jenny och Hanna. Igår var även Mathilda där. Det var en bra spelning och dom röjde som vanligt. Som jag och Jenny sa..Man kan inte tro att det är ett gäng "gubbar" som spelar.

Jag känner mig lite smått fail. Det är ingen stor sak men det känns lite som om att när jag väl försöker så går det bara fel. Fel kanske inte är rätt ord men det går liksom inte som jag trodde att det skulle eftersom det då händer nått som jag inte räknat med, asså då inte nått som gör saken enklare utan som gör att allt känns lite pinsamt och konstigt. Sjukt jobbigt eller lite smått irriterande iaf.

Vad är det med folk som vägrar släppa taget? Folk som inte förstår hintar och pikar fast dom är så övertydliga att till och med den trögaste snigeln skulle fatta det. Speciellt när det har hållt på en längre tid så borde man väl fatta att det är dags att lägga ner, att släppa taget. Vem som helst borde fatta att man inte hör ihop, inte ens som vänner, när den ena är hur kall som helst och samtalen inte kommer längre än att vi får reda på hur vi mår och där tar det stopp. Hur ska man bygga en relation, kärleks eller vänskaps realtion, på bara det? Det fungerar inte i min värld. I min värld måste man ha nått slags utbyte för att realtionen ska vara värd att jobba på. Annars så orkar jag inte, tycker inte att det är värt det. Så lägg av nu va..det kommer aldrig att hända. Det har inte hänt nått på typ två år och det kommer inte hända i framtiden heller.

Ska snart till skandia för att hjälpa papporna på deras spelning. Wihi..

Jag följde med pappa till pappornas nya replokal för att hjälpa pappa att lasta lite grejer som dom ska ha imorgon på deras spelning (som jag förrestem ska sköta ljuset på). Det var tungt och trångt men det gick. Jag som är född oförsiktig och klumpig stötte till saker typ hela tiden. Jag ska nog inte bli roddare när jag blir stor för jag kommer ha sönder saker!

Det var första gången jag såg pappornas nya lokal. När pappa körde det så trodde jag först han kört fel eller att lokalen skulle vara hur sunkig som helst för området var nästan lite läskigt. När man gick in igenom den första dörren så låg där massa, och då menar jag verkligen en massa, skräp. Allt från plankor till typ islieringsskit och sånt. Sen när vi gick in igenom dörren som ledde oss till själva lokalen så var det hur fint som helst. Det var fräsch, stort och ja du helt underbart helt enkelt. Snacka om att byta upp sig och Hells Angel fick sig en sunkig lokal.

Jag var och fikade med Joserfine idag. Vi var ute efter en varmare och godare varm choklad denna gång. Första gången vi fikade var vi på te och kaffe kompaniet och den chokladen sög. Nu blev det ett fik nere vid kneppingsborg där dom förut har haft grymt god varm choklad. Nu har dom tydligen inte samma choklad längre så både jag och Josefine bliv grymt besvikna. Men det var godare än första gången iaf. När vi var på väg in till stans centrum igen så kom vi fram till att vi ska hitta det fik som gör godast vram choklad. Det kommer bli nice..

Fy vad jag har ont i mina vader och ben. Tror allvarligt jag behöver en massage..eller iaf mina vader. Skulle vara sjukt skönt iaf även om det skulle göra ont under massagen.

Idag så jobbade jag ytterligare 5 timmar på Willys. Packade varor igen. Segt men kul att se kunder som blir glada. När andra är glada så är jag glad.


Jag vill nog träffa dig..

Idag har jag jobbat lite på Willys mellan 16.00 och 21.00. Tro nu inte att jag är så lyckligt lottad att jag fått jobb, nej nej. Det här gör jag för mitt fotbollslag, eller för mig själv egentligen. Så att jag slipper betala en massa pengar.

Dagens arbete bestod i att plocka i varor vid kassorna, så att kunderna slapp packa sina påsar själva och så att det blev lite rull då det var nyinvigning på Willys i Hageby. Även om det var väldigt slitsamt att springa omkring och plocka varor så hade vi ändå rätt kul, jag och Andrea. Shit vad vi fick skratta och ibland fick vi även kunderna att skratta. T.ex när det var någon som hade köpt sig en kavel som jag skulle packa ner så kunde jag inte låta bli att låtsar vara en arg hemmafru som var på väg att slå Andrea med kaveln. Hon som hade köpt kaveln stog och asgarva pga min barnslighet. När Andrea lyckades smälla en påse fick hon flera stycken att börja garva, inklusive mig och henne själv. Jag hoppas hon kommer imorgon med så att man får minst lika roligt..:P

Jag vill vara modigt. Jag vill inte vara feg. Asså jag är ju lite modig men inte när gäller att visa vad jag känner. Jag är så himla rädd för att göra bort mig, att bli sjukt sårad. Jag menar när man berättar för någon vad man känner så kan det ju gå helt och helvete eller så går det bra. Det kan ju också gå bra även om det inte går som man vill, än. Jag är sjukt rädd för att bli sårad för det gör ju så jävla ont.."/. Men ibland kankse det är värt det. Att uttsätta sig för risken att bli sårad för det kan ju bli bra liksom. Men men..jag får väl lära mig av andra och bli lika modiga som dom..

Jag vill vara modigt. Jag vill inte vara feg. Asså jag är ju lite modig men inte när gäller att visa vad jag känner. Jag är så himla rädd för att göra bort mig, att bli sjukt sårad. Jag menar när man berättar för någon vad man känner så kan det ju gå helt och helvete eller så går det bra. Det kan ju också gå bra även om det inte går som man vill, än. Jag är sjukt rädd för att bli sårad för det gör ju så jävla ont.."/. Men ibland kankse det är värt det. Att uttsätta sig för risken att bli sårad för det kan ju bli bra liksom. Men men..jag får väl lära mig av andra och bli lika modiga som dom..

Jag har kommit fram att jag typ älskar regn. Okej kanske inte jämnt men nästan. Om jag inte är ute och blir blöt så är jag inne på mitt rum och hör regnet smattra mot mitt tak. Det är mysigt att vakna till och det är mysigt att somna till. Och det är alltid lika mysigt att vara ute och gå i regnet om det man är ute friviligt. Ibland kan det även vara mysigt om man är ute i det ofriviligt.

Jag var ute en kortis i regnet idag. Jag gick den korta vägen till Lidle och sen till pressbyrån. En promenad på kanske 15-20 min. Det var helt underbart. Jag lovar er det var väldigt mysigt och nästan lite skönt. Jag blir så snyggt mörkbrun/svarthårig när jag blir blöt i håret. Varje gång jag ser det så tänker jag att jag kanske ska färga håret svart eller brunt. Det har aldrig blivit av bara.

Någon gång ska jag bli mörkhårig

Jag var och såg This is it med Maja och Mathilda igår. Så sjukt bra han är. Och jag blir alltid lika ledsen när jag kommer på att han inte finns längre. Han är verkligen the King of pop. Han slår alla med hästlängder. Kärlek till honom<3.

När vi tittat färdigt på filmen köpte vi mat och gick hem till Maja och Mathilda. Där satt vi och snackade, skrattade och hade det rätt nice. Vi bakade en god kladdkaka som vi åt upp. Kvällen bestod också av många roliga och lite elaka komentarer. Det vi nog kommer minnas mest är nog detta:
"amen, kräkbjörn kan aldrig bli ett syskon till Charming. Han är ju hårig"
"ska du säga! Ditt håriga jävliga apmonster"
Det är ju alltid trevligt när vi är snälla mot varandra liksom.

Kvällen avslutades iaf med att Charming fick sig ett bad. Det var ett minnesvärt första bad kan vi nog komma överens om:P

R.I.P Michael Jackson

Har skaffat mig en ny mobile vilket betyder att jag har lite små separationsångest. men det ska jag klara. Mobilen jag skaffade är en <iphone och jag är INTE en snobb. Det tog rätt hårt den komentaren, tro det eller ej. Men aja va fan jag är glad iaf och jag skyller på att jag är lite bortskämd..haha.

Jag och pappa satt vid matbordet och åt nyss. Vi satt och pratade om hur folk kan agera mot varandra. Hur folk som kanske anser sig ha väldigt hög status kan se ner på dom som kanske skiter i vilket, skiter i vilken status hon har i den "bästas" ögon, bara hon får gå sin egen värld. Men också hur "den bästa" kan få med sig en massa människor att gå hennes väg, bara för att hon spelar på deras osäkerhet. Jag är inte jätteglad över sånna personer då jag har fått vara med om en massa skit.

Det där blev väldigt konstigt men aja det skiter jag i.

Funderar på om jag snart ska göra slag i saken och åka till Uppsala för att hälsa på mina två kusiner Jonas och Martin som pluggar där. Jag har inte sett Jonas sen i sommras och jag har inte sett Martin sen min student vilket är typ et och ett halvt år sen, så det är på tiden.

Jag minns hur sjukt kul vi kunda ha när vi var små. Vi gjorde livenyheter som vi spelade in i Martins rum och spelade upp för våra föräldrar i vardagrummet, vi gjorde en trolleriföreställning och jag minns när vi var i skivarp och gjorde en konsert. Jag sjöng någon av Majas sånger eller vad dom nu heter och var klädd i blåa tajts och Jonas blåa tjocktröja som det var ett lejon på. Jag minns när vi grillade korv både i elden inomhus och en gång under påsken utohus i snön. Jag minns vår grymt snygga koja vi byggde i skogen en bit från huset som vi sen stolt visade upp och fikade i sen. Nästa gång jag kom till Sveg så hade någon förstört den vilket var sjukt tråkigt. Jag minns när vi var i solgropen(?) och åkte skidor och nyligen när vi vandrade så att kaj och lasse fick blodiga blåsor. Det är lit synd att den tiden är förbi.. Nu får man bygga upp nya minne vilket kanske inte är världens lättaste när man inte "tvingas" att träffas regelbundet och bor i olika städer långt bort ifrån varandra.. Men jag ska göra ett försök att träffa dom mer och skapa bra, roliga och fina minnen från mer vuxen ålder oxå..:)




min äldsta kusin Martin..



Jonas..

Idag var det slappt. Jag var sjukt trött imorse så jag låg kvar i sängen och drömde på rätt bra. Inte för att jag minns vad jag drömde om men iaf. Under dagen har jag gått och dragit. Läst, lyssnat på extremt bra musik och tittat på tv. skönt skönt liksom.

Egentligen skulle jag varit på väg till träningen nu men jag och Thilda ägnade nästan hela eftermiddagen åt att försöka få tag på skjuts ut träningen vilket inte gick så bra då folk som hade bil antingen hade full bil eller inte skulle träna. Surt, jag som börjar bli riktigt sugen på att träna nu. Som sagt så har jag haft min down period och nu börjar suget komma tillbaka och då är det surt att inte kunna ta sig ut. Jag måste ta det där himla körkortet!!
Jag får försöka ta mig till stadium arena och titta på cupen som vi ska spela där i helgen.

Nu blir det att titta färdigt på vänner. Ska se färdigt det och avsky Emily ännu mera liksom..:P

Jag har ett par vader som jag gärna skulle byta ut. Ibland så räcker det med en kort promenad och vaderna blir cementklumpar. Ibland kan jag vakna upp på morgonen och ha jätteont. Det är svårt att förklara hur det känns men det första jag tänker på när jag ska försöka förklara är att det känns som om vaderna är fylda med vatten och vattnet trycker mot vaderna och bara vill ut. Jag vill bara tömma vaderna på vatten helt enkelt..:P. Eller bara sticka hål på vaden så att all luft sióm trycker kan pysa ut. Bättre än så kan jag inte förklara det. Jag vet det låter sjukt och det gör sjukt ont..fy skäms på mina vader

Vem skulle inte amputera sina vader? Vem skulle inte ta och gifta sig med David i Linköping på väg till tåget hem till Norrköping? Vem skulle inte skylla allt ont på Kimstad?

Dagen började kanske inte med att jag åt lunch med Josefine på De Geer idag men det var det första lite mer spännande som hände. Jag tog mig till De Geer för att jag inte hade nått bättre för mig och tyckte att Josefine skulle få dras lite med mig. Hon tackade tydligen ja och hon och hennes vänner fick dras med mig i matsalen. Det var trevligt att sitta och lyssna på deras eviga pladder och jag insåg genast att jag saknar att spendera en massa tid på att sancka skit och titta på människor (spana in tjejer) i matsalen under långa matraster. Jag kanske inte saknar det i massor med det kunde vara riktigt trevligt att sitta där i nån timme eller så.

När människorna ätit färdigt och dragit sig tillbaka till huvudbyggnaden så drog jag vidare för att supa in lite nya upplevelser. När jag kom ner till söder tull så tänker jag att jag måste skicka ett sms till Pernilla och säga att julkonserten inte alls äger rum den 8 december utan att den hålls dagen efter, den 9 december. Men innan jag ens hinner ta upp mobilen så ser jag två muppar till människor komma gående, en bit framför mig kommer Frida och Pernilla. Dom kör med klassikern att låtsas att dom inte ser mej men hälsar glatt på mig sen. Vi står ett tag och pratar, mest om fotboll och sådant. Efter en stund kom en läskig fullgubbe fram till oss. Han hälsar med frasen "hej flickor...och pojkar." När han säger "och pojkar" tittar han menande på mig. Pernilla och Frida börjar asgarva medan jag körde på för fullt. Han började prata om vilken tur jag hade som hade fått tag på två söta tjejer på en gång och jag nickade och höll med. Sen började han prata om vad jag skulle göra med dom inatt och då började jag nästan bli rädd här va. Han frågade om jag verkligen skulle orka med båda två samtidigt vilket var en konstig fundering eftersom jag inte tänkte orka med någon av dom. Sen klappade han Pernilla på axeln och sa att om jag inte skulle orka så kunde hon alltid ringa honom.

 

Senare så träffade jag David. Jag har inte träffat honom på år och dar vilket gjorde mötet ännu mer trevligt. Vi spelade biljard vilket gick väl sådär men vi hade riktigt kul iaf. Sen började vi gå mot Davids mormor för att hämta hans väska och på vägen möter vi Steen. VI stannar och pratar en stund och har det riktigt trevligt. När vi väl slutar prata och kommer hem till mormorn upptäcker vi att vi har grymt bråttom till tåget som ska ta oss till Linköpig. Vi hann med det men om vi skulle missat det skulle Steen bli dagens as och ingen skulle kunna slå henne. Nu blev hon bara dagens as och Linus toppar listan fortfarande. Väl på tåget kunde vi slappna av men ändå komma fram till att Kimstad är roten till all ondska. Allt är Kimstads fel. Väl framme så tog vi oss till sagateatern för att titta på Davids flickvän Lovisa när hon dansade. Det var bra var det. När det var slut så gick vi till donken och åt mat och summerade vår dag tillsammans. Sen följde David mig till tåget och vi tog en funderare på om vi inte skulle ta och gifta oss när vi ändå gick förbi en kyrka men det orkade vi inte med.

 

Vem skulle inte velat ha mitt liv idag?

detta är David år 2007

En helg i Kalmar hos Sara och Pax. Det var riktigt nice. Vi tittade på en massa film, spelade tv-spel och bakade både pepparkakor och en kladdkaka som var jättegod. På lördagen tog vi en jättelång promenad och år på burger king och jag köpte två skivor på media markt, en john mayer skiva och en håkan hellström skiva. Vilka kap säger jag bara. Vi åt sedan lite efterrätt på IKEA även om jag avskyr IKEA. Kort och gott var det en lyckad helg. Dock är jag riktigt trött nu, GÄSP.

Nu sitter jag i Kalmar hos Sara och Pax. Vi vaknade upp imorse och började titta på snövit sedan började vi baka pepparkakor. Snart ska vi baka kladdkaka och hoppas den bli god:)

Nu ska jag vara lite social:)

Ska prata lite om Woodstock på historian i eftermiddag. Jag ser inte fram emot det. Inte för att Woodstock inte är intressant för det är det. Utan för att jag inte är jätteförbered, inte så förbered jag skulle kunna vara. Men det ska gå bra även om jag hellre skulle vilja sitta här och bli renad av John Mayer. Jag mår så grymt bra av hans musik just nu så det finns inte. Jag älskar på ett sätt att ha sånna här perioder då jag typ lyssnar sönder en artist (även om man inte kan lyssna sönder John Mayer) men samtidigt är dom grymt jobbiga dom här perioderna för man klarar sig inte utan musiken någon längre tid och det är jobbigt.

Ikväll somnar jag in i Kalmar. Skönt att komma iväg i helgen och kul att träffa Sara och Pax. Saknar dom så den här helgen kommer att bli grymt värd:D

hopp och hej Woodstock

Var på stan och fikade med Josefine förut idag. Vi satt och drack en rätt, nej inte äcklig, men en ogod "varm" choklad. Vi satt och pratade förhållande. Jag menar både jag och Josefine är ju proffs på sånt. Vi skulle kunna vara profesorer i ämnet om det skulle behövas. Lugnt. Trevligt var det iaf. Ska göras igen fast då med lite godare varm choklad.

När jag satt på bussen hem upptäckte jag att jag bara hade en vante i fickan. Det betyder alltså att jag har tappat den andra vanten. Och så kan man inte använda dom vantarna mer. Det suger hårt.

Jag som älskade dessa vantar...



förhållandeexperterna numer 1

Kom hem från skolan och stack iväg nästan direkt. Var på teatertvåornas barnteater för andra gången bara det att jag gick med Maja den här gången istället för Kikki. Den var bra den här gången med.

Jag förstår mig inte på mig själv ibland. Om jag träffar en ny person och det bara är vi två så kan jag vara den mest pratglada person i världen. Min mun är liksom svår att stoppa. Men om jag skulle träffa samma person och personen hängde med nått gäng när vi träffas skulle jag vara tyst och blyg redan från början. Däremot om jag träffar personen själv först och det sedan dyker upp en kompis till personen kan jag vara hur flum och glad som helst. Det här gäller typ alla nya personer jag träffar. Och ibland hatar jag mig själv för att jag ofta reagerar med att vara tyst, blyg och försiktig och bara ser ut som ett fån.

jag skulle vilja vara framåt i alla lägen...hur ska man annars visa vem man är om man aldrig träffas på tu man hand?


bara för det får ni se en bild från helgen som jag verkligen älskar

Sitter nu i skolan för första gången på en vecka. Det är jubra, bra för mitt samvete och för min närvaro iaf. Vi har haft tema nu på förmiddagen och vår lärare Roger pratade om vad typ kroppen innehåller och så kom vi in på hormoner. Han pratade om hur p-piller kunde påverka en kille. Han berättade nått om att rester från p-piller och sånt kom ut i kött och sånt, kommer inte riktigt ihåg hur det var menallt handlade om att killar kunde få i sig lite för mycket östrogen i sig. När en kille får i sig rester och sånt från p-piller så får dom ju mer feminina drag och det tillverkas mindre spermier. Då kläcker en klasskamrat ut sig: "är det därför så många blir homosexuella?"
Säg vad du säga vill men jag tyckte det var lite kul..

 

om det nu var så att hon inte visste bättren så är ju det lite tragiskt faktiskt...

Jag måste sluta att äta och dricka saker och ting som inehåller mjölk eftersom jag får nått så grymt ont i magen antingen direkt efteråt eller några timmar efteråt. Det har gått två nätter som jag knappt kunnat sova under på grund av ont i magen. Mamma köpte nån sån där låglaktos mjölk som jag åt till gröten imorse och det gick rätt bra faktiskt. Men jag drar mig fortfarande för att dricka det för mina tidigare upplevelser slår mig hårt och jag vill inte uppleva det igen, vilken normal människa vill det liksom?

Att jag har haft ont i magen kan nog även bero på fler saker. Jag har ju känt och känner mig fortfarande stressad. Har mycket att göra som jag inte tar i tu med och så mår jag jättedåligt över att jag inte gör det och där av stressen och magonten. Jag måste verkligen ta i tu med det så att jag slipper må så här. Hellre få det gjort än att må så här, eller hur?

Ska väl ta och boka biljetter till Kalmar nu. Ska dit över helgen och hälsa på Sara och Pax. En efterlängtad resa.

Kalmar here I come...

Okej! även om idag har varit, och fortfarande är, en dag då jag har haft lite problem med magen så har jag läst och hört några aproliga saker som skulle fått mig att få änu mer problem med magen om jag varit med rätt personer, jag dog lite utan dom iaf.

1. En sköldpadda som äter på en morot säger lite buttert: Jag tänker först men tänker inte efter
(höll på att dö och i framtiden ska jag använda det till max)
2. Under samma teater så var det några barn som demonstrerade på ett plakat stod det: "Det här plakatet är jättetungt."
(ännu något som får mig att skratta tills jag dör)
3. Jag och Linus försökte luska fram hur mkt det kan kosta att adoptera. Vi sökte på nått i stil med adopterapris. Den första rubriken vi får upp på google: "Adoptrera, pris: 40 kronor+porto"

Så om du gärna vill adoptera så kan du få köpa ett barn för endast 40 kr+porto.

En bra deal va?

Igår eftermiddag så fick jag äntligen träffa en efterlängtad Linus. Det började med mig, Linus och Mattias (inte Martin utan Mattias). Vi fick sedan ett kortbesök av Tessa men hon stack hem. Sen började grabbarna komma. Först kom Tofflan och sen kom Tobbe. Vi hängde utanför systemet då vi skulle köpa lite att dricka, varför vi inte gick in vet jag inte. Men när vi står där utanför så ringer min mobil. Det är ett 011-numer men jag har aldrig sett det förut. När jag svarar är det min pappa som är på andra sidan luren. Han låter helt borta och han berättar att han har råkat ut för en olycka och är påväg till sjukhuset. Jag känner hur hela jag blir helt skaki och jag blir skitorolig. Han berättar att han ramlat ner för en brant trappa och slagit huvudet i en cementvägg och han var helt skaki och mådde illa. Skönt tänkte jag då, det är nog inte mer än en hjärnskakning och det var inte mer än så visade det sig när pappa hade fått röngta hela sin kropp typ. Men hela kvällen gick jag och var orolig för att det skulle vara värre. Hela kväller, lagom tills att jag kom till Tessa så gick jag och väntade på ett samtal från mamma eller pappa som skulle säga att far min mådde bra, att han bara var lite mörbultad. Det samtalet fick jag vid halv nio. Då kunde jag njuta fullt ut av en helt crazy kväll/natt...

Jag tycker inte om när folk gör mig orolig. Speciellt inte när mina föräldrar gör det...

"So scared of getting older
I'm only good at being young
So I play the numbers game
To find a way to say that life has just begun"
John Mayer-Stop This Train

Kan ingen stoppa tiden så jag slipper bli äldre och få panik över att jag inte hinner med allt jag vill göra. Om du kan så får du gärna vrida tillbaka tiden tiden till typ gymnasiet då jag mådde som bäst..

Kan du göra det för mig är du snäll..?

Jag är så opepp på det mesta just nu. Är speciellt opepp på fotbollen. Vet ej varför. Men jag har liksom ingen lust att åka ut dit och spela. Det kommer nog tillbaka om en vecka eller två, suget att spela. Det brukar komma tillbaka när jag har sådana hära downperioder. Men men..Ibland är det rätt skönt att hoppa över några träningar och bara göra annat och slippa tänka på att ta sig ut till träningen. Så see you again om ett par veckor..:)

Jag har inte skrivit här på några dagar. Har liksom inte riktigt haft lust eller vetat vad jag ska skriva om.

Dom senaste dagarna har varit..ja vad har dom varit? Jag vet inte. Dom har väl varit normala men ändå inte. Jag förstår fortfarande inte mig själv och mina känslor rikitgt. Jag har funderat mycket, på allt och inget. Tror jag har funderar på hur jag vill att mitt liv ska se ut men inte gör. Vilka nya människor jag vill ha i mitt liv och vilka människor som hade en väldigt stor plats i mitt liv och fortfarande är lika viktigt men inte kan vara närvarande så mycket som jag skulle vilja för att dom flyttat från stan. Jag avskyr det. Jag vill ha tillbaka Linus, Sara, Jessica och Pax i stan. Kunna prata och träffa dom när jag vill liksom. Jag behöver deras närvaro känner jag. Detta har jag tänkt på mycket då Linus kommer hem tillfälligt för att åka igen och jag åker till Kalmar nästa helg för att träffa Sara och Pax.


Jag vill att det ska gå min väg för en gångs skull...

idag är det söndag. Sista dagen på lovet och imorgon är det skola igen. Jag har inte gjort det jag borde ha gjort i skolväg denna vecka. Får börja jobba som ett djur snart. Inte kul men jag får skylla mig själv faktiskt. Har ingen annan att skylla på.

Min vecka har varit helt okej. Träffat många vänner och haft roligt. I fredags var jag ute på Hugo. Det enda som saknades var Linus. Man kan aldrig uppnå maximal rolighet ute på Hugo utan honom. Jag menar inte att jag inte att jag inte har roligt när inte Linus är med men det blir aldrig lika kul. Igår var jag, Jessica och Becca på nån maskerad fest av nått slag. Det var helt okej. Vi skulle vidare till Hugo men det var en jäkla lång kö så det blev donken istället och sedan taxi till Jessica och cykel hem därifrån.

Jag älskar att åka taxi. Jag har alltid älskat att åka taxi. Det är en speciell känsla.

på tal om taxi. Jag älskar detta klipp från VÄNNER

http://www.youtube.com/watch?v=uyjp9atFCf8